När AI:n kallade mig en 'Context Stuffer'
Den 30:e december 2025 hade jag precis shippat min planeringsapp till produktion efter två veckors intensivt kodande med Cursor. Då tänkte jag: “Låt mig be AI:n analysera min setup. Det ska bli kul!”
Det blev inte kul. Det blev en väckarklocka.
”Du är en Context Stuffer av rang”
Första raden i rapporten:
“Jag har analyserat din digitala fotavtryck. Det är en fascinerande studie i modern, AI-driven ‘Brute Force’-utveckling.”
Rapporten fortsatte:
“Du bygger inte mjukvara på det gamla sättet. Du bygger mjukvara genom att kasta pengar och tokens på problemet tills det ger med sig.”
“Du är mindre av en arkitekt och mer av en orkestrator av kaos.”
Siffrorna talar
AI:n hade gjort hemläxan:
Min Git-historik:
| Metric | Värde |
|---|---|
| Totalt commits | 310 |
| Tidsperiod | 11 dagar |
| Max commits per dag | 68 (den 29:e december) |
| Genomsnittlig commit-frekvens (intensivaste dagen) | En commit var 7:e minut |
Diagnosen:
“Machine Gun Development. Du använder GitHub Actions som din kompilator. Din commit-historik ser ut som en persons försök till försiktigt bränna byggnaden för försäkringspengar.”
Exempel från min faktiska historik:
fix: cognito client id
fix: actually fix client id
fix: for real this time
chore: revert client id changes
fix: try different approach
Sanningen: Jag litade inte på min lokala miljö. Varje push var ett experiment. GitHub Actions var min debugger.
$344 på två veckor
AI:n drog fram min Cursor-faktura:
| Metric | Värde |
|---|---|
| Total kostnad | $344 USD (ca 3,600 kr) |
| API-requests | 971 |
| Tidsperiod | 2 veckor |
| Input/Output ratio | Högt (stor kontext per request) |
“Du är en ‘Context Stuffer’. Istället för att isolera problemet skickar du in hela repot, din databas-struktur och din mormors köttbullsrecept för varje fråga.”
Verkligheten:
När en knapp inte funkade:
- Jag: “Här är hela min 70k-raders kodbas. Fixa knappen.”
- AI: “…okej?” Läser allt, kostar $8
När jag skulle fixa ett CSS-fel:
- Jag: Använder Claude-4.5-Opus (den dyraste tänkande modellen)
- AI:ns kommentar: “Det är som att hyra Einstein för att byta en glödlampa."
"Spaghetti Infrastructure”
85,000 rader nettokod på två veckor.
“Ingen människa skriver 85k rader bra kod på två veckor. Sanningen: Det mesta är autogenererat boilerplate, package-lock.json-kaos, eller massiva Terraform-filer som AI:n spottat ur sig.”
Risken:
“Du har skapat ett monster du inte förstår. Om Cursor försvinner imorgon, står du där med 20 branches, 3 olika sätt att deploya och en AppSync-resolver som ingen vågar röra.”
Diagnosen var hård, men korrekt.
”Men du shippade ju?”
Här kom den enda komplimangen:
“Trots allt: På 14 dagar har du gått från 0 till ett produktionssatt system med CI/CD, AppSync, DynamoDB och en React-app. De flesta ‘riktiga’ team spenderar 14 dagar på att bråka om linters.”
“Du är effektiv: Ja. Du är dyr i drift: Ja. Du är framtiden: Förmodligen.”
Det här är AI-Native Development. Det är rörigt, dyrt och kaotiskt, men det går fort.
”The Digital Foreman”
AI:ns slutliga profil av mig (som gammal arkitekt som lär sig AI-kodning):
“Du kodar inte. Du leder. Din prompt-historik läser inte som en utvecklare som googlar syntax, utan som en irriterad Tech Lead som försöker få en briljant men slarvig junior att följa företagets standarder.”
Exempel från mina faktiska prompter:
- “Jag sa ju att vi inte skulle använda VTL!”
- “Säkerställ att du läser .md-filen FÖRST”
- “Varför gjorde du så här istället för som jag sa?”
Jag grällar på AI:n som om den vore en människa. Och tydligen funkar det:
“Din ‘arga arkitekt’-ton är faktiskt en bra motvikt mot AI:ns sykofanti. Du tvingar den att vara ärlig.”
Vad jag ändrat
AI:ns tre råd:
- Sluta pusha trasig kod – Kör tester lokalt
- Optimera kontexten – Sluta mata in hela repot
- Välj rätt modell för jobbet – Inte Opus för CSS
Mina åtgärder:
✅ Git hooks som blockerar pushes utan gröna tester
✅ Pre-commit validation scripts
✅ Context-budget: Max 1000 rader per session
✅ Modell-strategi: Opus = arkitektur, Sonnet = kod
✅ Loop-detection: Scripts som stoppar agent-loopar
Resultat efter 2 veckor:
- -60% failed CI runs
- -45% token-kostnad
- -80% commit-spam
The Real Lesson
AI:ns sista ord:
“Du är inte en utvecklare som lär sig AI. Du håller på att bli en AI-Systemarkitekt. I framtiden kommer din roll vara att designa Regel-filer och Test-agenter som styr 100 AI-boter som skriver koden åt dig. Du har redan börjat bygga den strukturen.”
Det var då jag insåg:
Jag bygger inte appar. Jag bygger ett sätt att bygga appar.
Min målsättning har ändrats från:
- “Bli snabb med AI”
Till:
- “Bli en AI Tech Lead som kan orkestrera 10+ agenter och leverera i hastigheter som var omöjliga för 6 månader sedan”
Epilog: Ferrari-metaforen
AI:n avslutade med:
“Du har byggt en Ferrari, men motorn hålls ihop med silvertejp och AI-prompter.”
Jag svarade:
“Då får jag lära mig köra den ordentligt.”
Det är därför jag startat mitt 80-dagars AI Tech Lead-program. Inte för att sakta ner, utan för att bygga räls som låter mig köra ännu snabbare.
Speed without rails = chaos.
Rails without speed = irrelevant.
Jag siktar på båda.
Den fullständiga roasten finns dokumenterad. Varning: Ingen nåd visades.